ktyrberg.blogg.se

Forra veckan var det nyar, vilket skulle innebara att vi skulle vara lediga ett par dagar, sa tillsammans med min rumskamrat Jaci tog jag ledigt hela veckan istallet och drog pa semester langs Ghanas kust.

Vi borjade tillsammans med de andra volontarerna i en by utanfor Accra (huvudstaden) som heter Kokrobite for att fira att en av tjejerna fyllde ar! Det blev ett lyckat strandparty med pizza-middag och tarta till efterratt akompanjerat med live reggae-musik. Dar stotte jag aven pa en rosa buss som hette Gullan och transporterade ett tjugotal svenskar mellan Senegal och Ghana. Precis som syster Elin gjort, for x-antal ar sedan :P Tar nastan ett helt samtal innan jag hinner bli van vid att prata svenska igen. Kanner att jag anvander dialekter och ord jag aldrig anvant forut, och att jag far oversatta fran engelska innan jag borjar prata. Lustigt hur man vanjer sig. 

 

Pa sondagen fortsatte jag tillsammans med Jaci till Elmina. Dar besokte vi den fullspackade fiskehamnen och ett av alla de fort som europeérna byggde nar de koloniserade Afrika. Dar europeérna tog den lokala befolkningen till fanga, holl dem inlasta i den morka, sunkiga, tranga kallaren medan pastorn eller guvernorern som hade makten levde loppan ett par vaningar upp. 100-200 slavar kunde dela pa samma utrymme som guvernorern hade for ett av flera sina sallskapsrum. Slavarna holls under vidervardiga forhallanden i manader, innan de kopplades samman i kedjor och tvingades krypa ut genom en liten oppning (gate of no return) mot havsidan for att skeppas vidare till amerika for att saljas vidare. Den vita skulden hangde tungt pa axlarna och jag ville egentligen bara darifran och glomma vad jag just fatt se.

 

Pa mandagen drog vi vidare mot Beyin Beach Resort for avkoppling med en vit sandstrand for oss sjalva med boljande palmer och svalkande lugna havsvagor och otroligt god vasterlansk mat. Tisdagen inledde vi med att paddla kanot till the Village on stilt of Nzulezu. Det ar alltsa en by byggt pa vattnet med hjalp av palar. Ganska haftigt!

 

Vi "firade" nyar instangda pa ett hotellrum i Axim da en man hade kommit till hotellet och berattat for receptionisten att killar fran lokalbefolkningen "hade koll" pa oss sa vi borde stanna inomhus och ta en taxi direkt fran hotellet kommande morgon. Rastlosa men lite skramda spenderade vi tolvslaget i vart sterila lilla hotellrum, Yippie! 

 

Onsdagen blev dock desto battre da vi startade dagen att besoka Ankasa National Park. Ett regnskogsomrade med guidade turer. Tvyarr ingen skymt av nagra spannande djur, men manga intressanta berattelser om traden och i vilket medicinskt syfte lokalbefolkningen anvande barken till. Sedan landade vi i Busua och checkade in pa ett av hotellen langs den turist-tata stranden. Lyxrum med AC, takflakt, fungerande tv, minikyl (tom men vi kunde ju kyla vart vatten i alla fall), badkar, faktiskt rena lakan (bade luktade och sag rna ut), egen balkong och detta for dyra 70 Cedi = ca 190 kr / natt. Vi smallde ocksa till med brakmiddag med hummer med vitlok och olivolja. VITLOK, ahh jag nastan grat sa gott det var. Kom pa mig sjalv att jag satt och mm:ade hogt for varje tugga. En stor portion med hummer och pommes kostade hela 32 Cedi, rakna kan ni nu gora sjalva ;) 

Torsdagen spenderades pa ytterligare en kanot i jakten pa att se nagra vilda djur. Och vi lyckades. Vi sag en liten herr nilsson i 2 sekunder pa 40m avstand. Mycket coolt! (las ironi!) Vi beslutade att stanna annu en kvall i Busua och avnjot en inte lika lyxig men ack sa god middag och avslutade kvallen med en brasa pa stranden och varsin drink :)

Fredagen toppade vi med surfinglektion. Kul, men sjukt svart sa klart. Jag stod nog upp i hela 2 sekunder vid ett tillfalle. Mycket stolt! (ja, ironi igen) Sedan fick det vara nog med Busua. Hoppade in i annu en taxi foljt av en tro-tro (minibus) och styrde kosa mot Ghanas sydligaste punkt, Cape Three point. Dar spenderades natten pa escape ekolodge, som ni kanske forstar pa namnet sa ar det ett vardhus i ekologisk anda. Allt som gar ar gjort lokala varor och material, sasom maten, mulltoan, duschen och handfaten, aven hyddan vi sov i. Vi traffade nagra av volontarerna vi forst hade traffat i Busua och lag i sanden och spanade pa stjarnhimlen halva natten. Sag hela 8 fallande stjarnor, varav en riktigt stor som lyset upp hela himlen. Nagon annan som ocksa sag den? Stjarnorna far mig alltid att inse hur langt borta jag ar. Karlavagnen ar bara en liten prick bland stjarnorna har medans den ar en dominerande stjarnbild hemma.

 

Lordagen inleddes med att beundra utsikten fran fyren pa Ghanas allra sydligaste punkt. Namnet Cape Three Point kommer fran att det bestar av 3 sma uddar som markerar den sydligste punkten. Finurligt, eller hur!? ;)
Sedan borjade vi smatt var resa hemat. Vi mellanlandade i Cape Coast for middag, overnattning, och ett sista morgondopp i havet innan vi paborjade tro-tro-resan pa ca 6timmar tillbaka till Koforidua. Vill inte spekulera i hur manga timmar vi spenderat i taxi eller tro-tro denna vecka, men glad att inte behova gora det pa ett tag igen :P 

 

Nu ar det dags for middag igen. Jag undrar vad vi far idag. Jag gissar pa stekt ris och kyckling eller kokt yam med lovgryta. Eftersom vi fick red red igar och dagen innan det risbollar och fiskgryta. Men vem vet forutom kocken ;) hehe

Annu en helg har passerat och det blev en mycket energikravande sadan. Tidschemat blev skevt sa det blev ingen direkt lunch och for mig som ater stup i kvarten var det chockerande, att ga pa sparlaga en hel dag samtidigt som vi reste runt i minibuss, sammanpressade i en taxi och sa lite mer taxi. Allt for att besoka nagra apor och en texilfabrik - dar de tillverkar tyget for hand.

 

Det som kravde energi var emellertid inte resandet i sig utan tjaffset darimellan. Det finns namligen ingen direkt fast taxa for taxichafforer utan priset kommer man overens om innan man satter sig i bilen och kor i vag. Att i den situationen vara utlanning ar inte det lattaste. Dels vet du inte hur langt du ska aka och den resvagens varde och dels ser taxichafforer din hudfarg a.k.a. pengar och satter ett hogre pris an om du varit lokalinvanare eller om sa bara morkhyad. Och sa star du dar, ar ganska saker pa att chafforen har sagt ett for hogt pris och ska pruta ned till ett vettigt pris, samtidigt som du vet att priset chafforen forst angav skull vara ett skampris for taxichafforerna hemma i Sverige. Normalt satt star jag ut dessa tillfallen men i helgen blev det for mycket da jag samtidigt inte hade laddat pa med energi. Kande mig bara for att lagga mig ner pa gatan och skrika eller kasta nagot pa chafforen och ga darifran, men det gar liksom inte (eftersom vi star mitt ute i ingenstans och jag har ingen aning om at vilket hall jag ska).

 

 

àntligen framme.

Nervositeten var nog som vàrst kvàllen innan avfàrd nàr jag gick igenom all packning och hjàrnan bara sàger "nej, nej, gòr inte detta!!". Men det vàgrade jag lyssna pà, fòr hur roligt hade det blivit?

 

Blev avslàppt av syster och systersòner pà flygplatsen och vàl fòrbi alla kontroller och

pà flygplanet till Amsterdam hittade jag ett lugn. Allt kàndes sjàlvklart och jag var inget annat àn taggad.

 

Laddade Amsterdam-Accra flyget med fòrhoppning att kunna sova stòrre delen sà det skulle gà snabbt men till min fòrtjusning hade de massa filmer och serier att ta del av :D Sà plòjde igenom nàstan tre nya filmer istàllet, och tur var vàl det. Hade ju àndà svàrt att somna nàr jag kom fram till "hotellet". Ja hotellet med " " fòr det skulle inte fà kallas hotell hemma. Pà sin hòjd vandrarhem. Sex st vàningssàngar i ett rum (obs vanliga ihopskruvade sàngar), trasiga kakelplattor, ena sàngen stod fòr badrumsdòrren sà dòrren inte kunde òppnas helt och tejpade myggnàt, men det gjorde mig inget sà lànge madrassen var skòn :)

 

Och idag startade jag dagen med hotellets frukost: vitt mjukt bròd utan kanter med stekt àgg med en liten korvbit och papayabitar. Fàr se hur min magen kommer palla denna matkultur :P men gott var det :)
Frukosten fick jag med mig i taxin som skulle kòra mig fràn huvudstaden Accra till min placering Koforidua. En ca 2 timmar taxiresa med mycket nytt att titta pà làngs vàgen. T.ex. fashionabla reklamskyltar mellan de rostiga plàttaken och fallfàrdiga skjulen, vid trafikljusen personer som gick mitt i vàgen med baljor pè huvudet med skor, mat osv. till fòrsàljning fòr bilisterna och uppe bland bergen kokospalmer och banantràd :)

 

Och nu àr jag àntligen pà plats pà organisationens kontor fòr introduktion. Detta kommer bli bra! :) Sà mamma och pappa kan nu lugna sig lite, lillan har det bra ;)

 

 

Den 21 oktober gäller det, då bär det av. Jag lämnar svensk mark för 3 månader i Ghana.

 

Mina förberedelser innefattar:

1. Oro för packningen. Endast 15kg incheckat bagage, hur tusan ska jag klara det?? Och vad är det jag absolut inte får glömma - Passet, Vaccinationskortet, myggnät och Malariatabletter. Vad mer?

2. Vemod för vad jag vet att jag kommer sakna/ha hemlängtan till: familj, vänner, min säng, svenska språket, ett kallt glas mjölk, frukt, JULAFTON.

3. Sist men inte minst - Spänning för att jag kommer få se, uppleva och lära mig. Jag försöker förbereda mig på kulturkrockar inom det mesta så som sjukvård, språk, mat, samhällsnormer och regler, förhållningssätt osv. osv. men vet att det kommer dyka upp saker jag inte ens haft tanken på.

 

Tänk att imorgon är det bara två veckor kvar, det bara bubblar i magen av nervositet! iiiigghh ^^